Det är ju dessvärr så att detta som prästen sa när vi gifte oss om
"att det inte alltid blir som man tänkt sig"
alltid återkommer i vårt förhållande, bra och dåligt.
Jag vet inte, men ibland känns det som att jag får oförtjänta motgångar i livet...ibland små och ibland större....
Nu står vi inför en oviss framtid med svärmor som har cancer i bukhålan.
Tur att det finns saker på jobbet, mina underbara elever och kollegor som lyfter vardagen, och alla ni underbara vänner som finns här och som jag vet att jag kan vända mig till.
Tack!
Vi ses efter helgen!
Sköt om er.
Kram Carina
2 kommentarer:
Ja ibland kan livet kännas orättvist och man undrar om inte det någonsin ska ta slut på allt elände som envisas med att dyka upp i ens liv. Men som du skriver så är det viktigt med de små energikällorna som finns runt om en i vardagen. Man får tacka att man har det så rikt i sin vardag om man inte hade det vore det svårare att tackla motgångarna.
Många kramar till både dig och din familj.
Jag säger som Jenny, ibland undrar man när det ska ta slut. Tur att man har skyddsnätet i de närmaste och underbara vänner. Tack för att du finns med bland dessa. Tänker på er.
Många kramar Katarina
Skicka en kommentar